Marianne Lindberg De Geer

 

Marianne_Lindberg

Rabbit Tales - A Study in Unhuman Sexual Expectations, förskolan Blåtunga, 2015

Sagor om kaniner, eller Rabbit Tales, kallar Marianne Lindberg De Geer sitt verk på
gräsmattan utanför förskolan Blåtunga. Nog är det också sagor som de bägge granitfigurerna
leder tankarna till – eller kanske matinéfilmer med talande djur i huvudrollerna. Så stora,
stirrande svart-vita ögon har ju knappast verkliga kaniner.

Lika hjälplösa och en smula förvirrade, just som sagofigurer ibland kan vara, verkar också
dessa bägge. Kaninen som trillat på rygg får ingen hjälp av sin vän, som ger intryck av att
sitta fastfrusen i sin stiliserade pose med framtassarna på magen.

Kanske tänker den på sig själv – det som konstnären här, Marianne Lindberg De Geer, ägnat
mycket tid åt. Jag tänker på mig själv heter till och med flera av hennes konstverk, vilket
ibland provocerat konstpubliken. En god medborgare och väluppfostrad person förväntas ju i
första hand tänka på andra. Ta hänsyn. Tiga och lida, visa förståelse och absolut inte tänka på
sig själv. Ändå gör vi det, mest hela tiden: tänker på oss själva.

Faktum är, att frasen kanske inte är fullt så egoistisk som den först verkar. Vill du kunna se
och möta en annan människa, måste du ju först våga förstå dig själv. Bara då kan du föreställa
dig själv i någon annans situation och känna med henne, och visa empati – en grundläggande
mänsklig egenskap.

Den som vill kan också tänka på den styrkegivande parollen det personliga är politiskt – det
vill säga, det som händer mig, händer också andra. Genom att tänka på mig själv, genom att
beskriva min egen situation, min förtvivlan och rädsla, ger jag styrka till andra som känner
likadant. Låter dem förstå att de inte är ensamma.

Samspelet mellan kaninfigurerna kan också ses i ett helt annat ljus. Kanske håller de på med
en lek, vilt hoppande och skuttande över förskolans gräsmatta? Uttalsmässigt ligger rabbit
mycket nära rabid, som är engelskans ord för rabies – den virussjukdom som orsakar akut
hjärninflammation och hos djur leder till aggressivt, oförutsägbart beteende. Därför används
rabid också för att beskriva en människa som är galen, fanatisk eller ja, rabiat.

Två kaniner som tokfnittrande svajigt trillar fram mot lekplatsen är en ganska befriande och
hoppfull tanke. Verkets undertitel, ”A Study in Unhuman Sexual Expectations”, kan läsas
som kritisk mot vår förminskande syn på kaniner som överdrivet fokuserade på fortplantning
och artens fortlevnad. Kanske är de i själva verket lika empatiska, insiktsfulla och leksugna
som oss, och som barnen på förskolan Blåtunga?

Marianne Lindberg De Geer, född 1946 i Stockholm, är bildkonstnär, dramatiker och kulturskribent. Hon studerade vid Hovedskous konstskola i Göteborg 1966-1971 och Dramatiska institutets maskörutbildning 1983-1986. Olika variationer av Rabit Tales har producerats sedan slutet av 1990-talet, liknande skulpturinstallationer finns att se bland annat i Kungsträdgården i Stockholm och utanför Dunkers kulturhus i Helsingborg.

Text: Linda Fagerström

 


Faktaansvarig:    
Ändrad: 2018-02-13